Det tomma rummet


Jag får lust att fylla rummet igen. Har inte arbetat med själporträtt på många många år. Fortsätter min lek med photoshop. Jag tänker hela tiden ta fram pennor men det känna smidigt att skissa på datorn som jag har alltid----ALLTID---framför mig nu för tiden. Hur kommer det sig att nu finns det nästan inget som man INTE kan göra på datorn. Hur klarade vi oss innan. Jag kommer knappt ihåg.
Jag fyller rummet.
Rummet omringar mig.
Rummer är mig och jag är rummet.
Jag finns innanför och utanför på en och samma gång.
Som Alice.